sådan rikedom...

I denna ljuva sommartid,

gå ut, min själ och 

gläd dig vid den store Gudens gåvor.

Se, hur i prydning jorden står,

se, hur för dig och mig hon får

så underbara håvor.

(psalm 200)

Just nu är verkligen tid 

att njuta av Guds underbara natur.

Och jag gnolar ofta på psalm 200

när jag ser mej omkring så här på våren.

Och så var jag tvungen att slå upp ordet håvor.

Synonymer till det är rikedom och gåvor.

Och jag tycker att rikedom är ett sånt bra ord.

Jordens rikedom - den kan vi njuta av nu.

Visst är det härligt...!

Kram åsa

stjärnbilder och skattjakt...

Jag läste en Bibelvers häromdagen och gjorde en reflektion. 

Versen är från Job 38:31-32 där Gud säger till Job:

"Kan du hålla stjärnorna på plats?

Kan du binda Plejaderna eller lösa Orion?

Kan du leda stjärnbilderna rätt i de olika årstiderna

och visa Stora och Lilla Björn vägen?"

Hela jordens skönhet - inklusive stjärnbilderna -

är Guds verk. De tillhör inte astrologerna,

de tillhör Herren och endast Herren.

Han är värd äran för det.

I en annan text jag läste

fick man uppmaningen att gå ut i naturen och se sig 

omkring för att sedan välja ut fem saker i naturen

att tacka Gud för. Fler om man tycker att

det blir för enkelt :). 

På köpet kommer vi att bli varse skapelsens

oändliga rikedom som ger oss skäl att

tacka och lovprisa Gud.

Jag ska ut på skattjakt nu.

Är du med mig?

stor kram // sandra

har vi något att tacka för idag...?

Vår påskhelg har varit fylld av fantastiska saker.

Vi har träffat familj, kusiner och vänner.

Solen har skinit från en klarblå himmel.

Vi har ätit alldeles för mycket god mat.

Barnen har fått alldeles för många påskägg.

Det finns mycket att vara tacksam för...

Men igårkväll när jag satt på min dotters säng,

och frågade precis som jag brukar göra:

-har vi något att tacka för idag?

då tittade hon allvarligt på mej och sa:

-vi måste tacka för att Jesus dog på korset.

Och då blev jag så varm i mitt hjärta.

Bland allt det där andra härliga som finns att vara tacksam för

var Jesu död för oss det som hon tyckte var viktigast.

Och precis så är det ju.

Jag är så tacksam för vänner och familj,

för sol och påskmat och allt annat trevligt.

Men det viktigaste med påsken är ju ändå det som Jesus gjorde.

Och för det vill jag aldrig sluta att tacka honom!

Önskar dej en härlig annandag

kram åsa

tidernas kärlekshandling...

När vi kom hem från Kenya med Will

fick vi en bok från vår adoptionsorganisation.

Den handlar om två harar.

"Gissa hur mycket jag tycker om dig?" 

sa Barnharen.

"Nej, det kan jag nog inte gissa" sa Pappaharen.

"Jag tycker om dig så högt jag når."

"Jag tycker om dig så högt jag når"

sa Pappaharen.

Det är nog väldigt högt tänkte Barnharen.

Och så fortsatte de att försöka mäta

vem som tyckte om den andre mest.

Det finns en text där någon ställer samma

fråga till honom som påsken handlar om.

"Hur mycket älskar du mig?" frågade jag Jesus.

"Så här mycket" sa Han.

Och så sträckte Han ut sina armar

och dog.

Det är vad den här dagen handlar om

och det får vi glädjas över.

För det är tidernas största kärlekshandling

och den uträttades för dig och mig.

Det var egentligen vi som skulle dö

men Jesus gjorde det åt oss.

I stället för ett evigt lidande har vi

tack vare detta fått himlen som arv.

Så när jag nu önskar er Glad Påsk så vill

jag liksom säga det med eftertryck.

För det blir ju gärna något 

man "bara säger" men jag menar det verkligen,

jag önskar att ni den här påskhelgen ska

få känna GLÄDJE!

kram // sandra

när Gud sprang...

Förra veckan hade alla församlingar 

i Vetlanda kommun en gemensam möteshelg.

Fantastiskt att få stå enade inför Gud!

I söndagens predikan nämnde Marcus en

intressant sak som förklarade ett och annat för mig…

Det finns en sång som jag lyssnat på en del

och den drar paralleller till "Den förlorade sonen".

Jag gillar den väldigt mycket men har tyckt

att titeln på sången är lite smålustig.

"När Gud sprang" (When God ran)

heter den.

Vaddå, skulle det vara nåt spektakulärt liksom?

När den förlorade sonen kom hem igen

så sprang hans far honom till mötes

och detta, berättade Marcus, var något som judar absolut

inte gjorde på den tiden.

Att springa ansågs vara under deras värdighet.

Därför var det så stort att pappan blev 

så glad att han inte brydde sig om sin värdighet utan 

sprang ändå.

När en människa som har vänt sig 

bort och tagit avstånd från Gud en dag ångrar sig 

och ber om att få "komma tillbaka" igen 

då inte bara står Gud där med öppna armar och säger 

"min son, vet du inte att jag fortfarande älskar dig?".

Nej, han springer dessutom.

kram till dig // sandra

P.U.S.H...

När jag var yngre fanns det ett armband,

ja det kanske fortfarande finns,

som bars av många bland mina vänner.

Det hade initialerna P.U.S.H. inbroderat.

"Pray Until Something Happens" stod det för, 

alltså "Be Tills Något Händer".

Man hade det där runt handleden för att bli

påmind om att vara uthållig i sin bön.

För det tar ju olika lång tid för

ett bönesvar att komma. Och när det går dagar

och månader, ja kanske till och med år

så är det inte fel att ibland bli uppmuntrad till att 

fortsätta be. Bara för att du inte har sett något

hända än betyder det inte att

Gud inte kommer att svara på din bön.

Kanske har du ett sådant böneämne

som du har burit med dig under en väldigt lång tid?

Något som du nästan glömmer av att be för i perioder,

men som emellanåt pockar på ditt hjärta och

dyker upp i dina tankar?

Då vill jag bara uppmuntra dig till att 

fortsätta be och inte ge upp.

P.U.S.H.!

kram // sandra