fredag 26 februari 2016

älskar du dig?...

En god vän till mig berättar ibland om sin son. 
Pojkens hår är rött men på sommaren 
är det särskilt en fläck bak på huvudet 
som solbleks och blir väldigt, väldigt ljus. 
När sonen blir äldre
kan det mycket väl vara något som
han kommer att störa sig på och inte tycka
om hos sig själv men min vän menar att för
honom är det något av det finaste han vet. 
Han älskar den där ljusa fläcken 
som är så typisk för hans son.

Det blev så starkt för
mig när jag förstod. Att just så är det för pappa Gud!
De där skönhetsfläckarna som vi kan
våndas över och önska att vi inte hade,
just det är det som i Guds ögon är det allra
finaste och vackraste med oss.

Jag hörde talas om en tjej som nu är 
vuxen men som ser tillbaka på hur en
episod i hennes liv förändrade hur
hon såg på sig själv och andra.
Hon var sex år och hennes mamma var för henne 
den finaste, bästa och vackraste människan
i hela världen.
En dag står de framför spegeln och mamman säger:
"Titta vad hemsk jag ser ut. Du är så
smal och fin och jag är så tjock och ful!"
Hon minns hur fruktansvärt arg hon blev på
sin mamma som kunde säga något sånt
om sig själv, den person som för den lilla
flickan var en helt perfekt skapelse.

En vän till mig skrev nyligen på sin
facebooksida om när vid nattningen av dottern
hon fick frågan:
"mamma, älskar du dig?"
Hon var först på väg att ge något 
diplomatisk svar som att "tja, jag har ju mina 
goda sidor", men i stället tänkte hon efter en
stund och så svarade hon: "Ja".
Och så bestämde hon sig för att vara noga
med att försöka tala väl om sig själv
inför sina barn.


Jag tror att vi alla behöver tala
gott om oss själva lite mer. Särskilt 
inför barnen, om vi vill hjälpa dem att
växa upp och bli till individer som
vet att de duger som de är.
Jag menar, det värsta som kan hända är väl att
vi talar så vi börjar tro oss själva..?

För hur skulle du känna om du har
ritat en teckning, snickrat ett hus,
gjort ett blomsterarrangemang, 
lagat mat, och någon säger:
"men usch, vad fult! Vad äckligt!"
Jag tänker att det är lite så Gud
känner det när vi ser på det Han har
skapat och säger "hallå, hur tänkte du där?
Det ser ju inte klokt ut! Jag avskyr det!"

Du och jag är älskade. 
Inte trots våra
skavanker utan för att det är just
de som gör oss till speciella och unika
söner och döttrar.

kram // sandra

tisdag 23 februari 2016

nittionio stjärnor av fem möjliga...

Under sportlovet hade åttaåringen
 fått en läsutmaning från skolbiblioteket.
Barnen får ofta det och det är ett led i
att få barnen att läsa även när de inte är i skolan.
Ibland kan det vara ett läsbingo, eller nåt annat lite klurigare,
men den här gångens kull de läsa en bok, 
skriva en recension och betygsätta boken.
När de lämnar in läsutmaningen brukar de
få någon liten sak som uppmuntran.

När jag hämtade henne från skolan idag berättade hon att hon
hade fått ett jättefint anteckningsblock när hon lämnade in sin bokrecension.
-Vad har du läst då? frågade jag som inte hade så stor koll.

-Jag har läst nya testamentet svarade hon. 
Eller ja, Markusevangeliet.
Fast jag har egentligen bara läst första kapitlet. 
Det är inte så lättläst förstår du.
Men den är så bra, bibeln, jag gav den högt betyg.
Det fanns fem stjärnor att fylla i.

-Jaha, hur många stjärnor fick den då?
-Jo... jag fyllde i alla fem, sen ritade jag dit några extra,
men sen skrev jag helt enkelt.
Nittionio stjärnor fick den.

Och jag ler lite för mej själv,
och tänker att jag inte behöver påpeka
att man inte kan få nittionio stjärnor av fem möjliga,
att det faktiskt inte är så det funkar.
Jag ler, och tänker att hon har läst sitt första kapitel
i sin första riktiga bibel. Det är ändå stort det.



Ha en härlig vecka vänner!

/åsa

lördag 13 februari 2016

den bästa utsikten...

"The best view comes after the 
hardest climb"
(ung. "Den bästa vyn får man efter
den tuffaste klättringen")


Jag gillar det citatet.
Det ger hopp.
Och något att hålla fast
vid när fötterna slinter
 och orken tryter på en
brant väg uppför.

Önskar dig en hoppfull helg :).
kram / sandra

måndag 8 februari 2016

tacksamhet...


Jag läser en blogg ibland som varje
måndag listar saker som man kan vara tacksam över,
stort som smått.
Idag när jag läste hennes lista stod det bland annat 
-rent vatten i kranen

Tänk vad mycket vi tar för givet.
som verkligen är värt att vara tacksam för.
Så här kommer min tacksamhetslista, stort som smått
en måndag som denna.


Jag är tacksam för...

Familjen
Solsken och en blå himmel
En bukett tulpaner
Tvättmaskinen
Att vara älskad
Möjligheten att vabba
Vänner
Sovmorgon


Vad är du tacksam för idag?

Kram åsa