söndag 5 mars 2017

i Faderns spår...

En del av er är säkert fullt insatta
och andra har inte en aning,
men idag gick ytterligare ett Vasalopp av stapeln.
Jag var på gudstjänst och där var detta lite
av ett tema.
"Livets vasalopp".
Mötesledaren inledde med den slogan
som hör Vasaloppet till:
"I fäders spår för framtids segrar.
Det kunde nästan vara taget ur Bibeln!"


Jag tänker mig att 9 mil på skidor;
upp och ner för backar i kyla, snöfall och ibland slask
och där de spår som finns (eller inte finns) ska delas med 
tusentals andra människor,
inte alltid är helt smärtfritt.

Många har säkert varit med om - eller upplever just nu - 
att livet kan kännas så där, 
som om att man befinner sig mitt
i ett oändligt Vasalopp. 
Eller kanske det kan liknas vid en  ökenvandring.

Oavsett så behöver vi på den där färden välja 
rätt väg, rätt spår. 
Gud vill vara vår ledstjärna.
Vårt hopp. Vår tillflykt. 
Och vi får påminna oss om att Gud är densamme: 
på bergstoppen som i dalen, 
på natten som på dagen.
Han har omsorg om dig och han vill vända det mörka
till ljus.

"Tvivla inte på Guds välbehag över ditt liv
på grund av att du går igenom lidande".

Och i Psalm 84:6-8 står det:
"Saliga är de som har sin styrka i dig,
som har dina vägar i sitt hjärta.
När de vandrar genom tåredalen gör de den
rik på källor, och höstregnet
täcker den med välsignelser."

I Faderns spår för framtids segrar :).

kram // sandra



måndag 16 januari 2017

att göra plats...


Det gamla är förbi, 
något nytt har kommit...
(2 kor. 5:17)


Även om jag älskar julen
så blir det ljust, luftigt
och gott om plats för det nya
när man tar bort julsakerna.

Precis som det kan vara hos oss människor.
Först när vi plockar bort kan
vi skapa plats för något nytt.

Hur lätt är det inte att bara 
klämma in mer och mer i våra liv
tills det inte längre finns någon plats?!

Kanske kan det här året få vara lite mer luftigt.
Ett år där det finns plats för nytt,
ett år med utrymme. 
Jag hoppas på det iallafall.

Ha en fin vecka!
/åsa

måndag 9 januari 2017

allting nytt...


Vi har varit lediga länge tillsammans.
Njutit av julen, mellandagarna, nyårsfirandet,
snön som kom och allt det andra.
Men efter 17 dagars ledighet är det dags 
att återgå till vardagens rutiner. 
Dags för skola, jobb och fritids.
Lämning och hämtning.

Ett nytt år, med nya möjligheter.
En ny termin, med nya utmaningar.
Och de där orden från Uppenbarelseboken,
när Han som sitter på tronen säger:
-se, jag gör allting nytt...
De orden har liksom hängt med mej 
de senaste veckorna.



För på samma gång som Han gör allting nytt,
så är Han också densamme.
Och även om vi vänder blad 
och börjar på ett nytt år
så är Han med oss, 
på samma sätt som Han alltid har lovat att vara.

Det tycker jag känns tryggt, 
när man går in i något nytt.

Ha en fin vecka
kram åsa


torsdag 29 december 2016

god fortsättning...


Julen kom och julen gick.
Här var den fylld av glädje
och tid tillsammans med nära och kära.

Nu njuter vi av mellandagarna,
att vara lediga tillsammans,
skrota runt i pyjamas halva dagen,
äta för många knäck och bara ta det lugnt.


Iallafall jag behöver ta det lugnt.
Efter en allt för hektisk höst
känns lugnet, ledigheten, tiden tillsammans
som balsam för själen.

Det finns tid för eftertanke, 
tid för tillbakablick, tid för framtidsplaner.
Tid att träffa vänner, 
tid att sitta uppe alldeles för sent.
Tid att bara vara, tid att forma en stilla bön.
Tid att känna tacksamhet.

Jag hoppas att du också får tid
för sådant som du behöver.
Och så önskar jag dej
en god fortsättning.
En välsignad sådan.

Kram åsa

söndag 18 december 2016

ge mig den här natten...

Vad märkligt det måste ha känts för Maria 
när hon kysste hans rosiga små kinder.
Hon visste att hon bar på Messias. 
Hon visste att hon bar på sin kung.
Men när hon betraktade honom undrar jag 
om hon kämpade med allt hon visste att 
han skulle komma att bära?
Jag undrar om hon viskade den här bönen:

Ge mig den här natten 
till att bara vara hans mamma.
Ge honom den här stunden 
till att bara vara mitt barn.
Han har resten av sitt liv på sig att vara vår frälsare,
men så lite tid till att bara vara min.

Så ge mig, snälla ge mig den här natten.

(Text ur sången "Give me this night" med Donna King)


Det är sånt jag har gått och
funderat en del på de senaste dagarna,
hur det egentligen kändes för Maria i hennes mammahjärta
att hålla honom i sina armar som var 
hela världens Konung 
men på samma gång hennes förstfödda, hennes son.
Modersinstinkt, stolthet, oro, hopp, rädsla? 
Frid?

Vad funderar du på i de här dagarna?

Jag önskar dig en riktigt god fjärde advent.

kram / Sandra

lördag 26 november 2016

adventstid...


Igår övade vi inför morgondagens
Första-advents-Gudstjänst.
Jag älskar den här tiden. 
Sångerna man sjunger,
stjärnorna och ljusstakarna som skiner i fönstren,
julblommorna som pryder mitt hem,
och ljusen som lyser upp i mörkret.
Det är något speciellt med den här tiden,
adventstiden.


En av sångerna som vi övade 
är också en av mina favoritsånger,
Härlig är jorden.
Och texten i tredje versen lyder:

Änglar den sjöngo först för markens herdar.
Skönt från själ till själ det ljöd:
Människa, gläd dig, Frälsarn är kommen,
frid över jorden Herren bjöd.

Jag gillar just det med advent,
att det finns så mycket att se fram emot,
så mycket att fira.
Och störst är såklart det att Han, 
Frälsaren,
kom till vår jord.
Det är verkligen något 
att glädjas över!

Jag önskar er en underbar första advent!

/åsa

lördag 29 oktober 2016

att älska först...

Vi fick  glädjen att ännu en gång
bli föräldrar i somras.
En liten flicka på ett och ett halvt år
blev en ny del av vår familj.
När min syster för ett tag sedan frågade
hur det går för oss svarade jag:

"Jo, de senaste dagarna har jag varit så glad
för jag ser hur hon börjar ge tillbaka
Hon kan komma och kramas, klappa och krypa intill.
Sådan har hon inte riktigt varit innan
men så fort hon gett tillåtelse har vi varit
där och på något sätt försökt ge henne närhet.
Det är ju liksom ett sätt för oss att
visa att vi älskar henne."

"Ja, visst är det häftigt" svarade min syster,
"att se hur barnen tar efter oss och lär
sig kärlek av oss. 
De lär sig att älska för att vi har älskat dem först!"


Precis som det står om oss, Guds barn, och vår 
himmelske pappa i Första Johannesbrevet 4:19:
"Vi älskar därför att Han först har älskat oss."
Den bibelversen fick en helt ny dimension
för mig i den där stunden. NU förstår jag ju :).
Visst är det häftigt?

kram / Sandra

fredag 14 oktober 2016

Jesus framför dig...


I kyrkan i söndags talade pastorn
om det där med att sätta Jesus i centrum.
Att ha blicken fäst på honom.

"Och låt oss ha blicken fäst på honom,
trons upphovsman och fullkomnare."
(från Heb 12:2)

Det fick mig att tänka på något en vän skrev
en gång.
"Jag vet att Jesus finns i oss men om du 
föreställer honom framför dig den här gången.
Nu när han står där så vill jag uppmana
dig att placera dina mål på andra sidan
av honom så att du alltid
måste gå igenom honom.
På så vis kommer han alltid att komma först 
i allt du gör och i alla dina planer."

Jag gillade den där bilden, den
fastnade hos mig.

"Sök först Guds rike och hans rättfärdighet,
så ska ni få allt det andra också"
(Matt 6:33)

Önskar dig en fin helg!

kram / Sandra

måndag 10 oktober 2016

Fadern, Sonen och Hjälparen...



"Jag sitter högt på ett berg och tittar
utöver jorden, jag ser skogar, 
jag ser ängar,jag ser hav. 
Jag ser människor små 
och jag brörjar att förstå:
Vi behöver alla dig, och skärskilt jag"


Jag gillar den här bilden.
För mej symboliserar den
Fadern, Sonen och Hjälparen.

Och den där låttexten, den har klingat
i mitt inre ett tag.
Jag lärde mej den när jag var barn,
kanske var det på ett av de där
mötena med Kurt och Roland.

Och jag tänker att vi alla behöver hjälp ibland.
På så många olika sätt.
Och för mej är det så ofta där det får landa.
-Jesus, vi behöver alla Dej,
och särskilt jag.

Ha en skön vecka!

Kram åsa

tisdag 27 september 2016

i skördetider...


Så åt er i rättfärdighet, 
skörda efter kärlekens bud, 
bryt er ny mark. 
Det är tid att söka Herren, 
till dess han kommer
och lär er rättfärdighet.
Hos. 10:12

Vi har det här bibelordet
ingraverat i våra vigselringar,
och jag tycker att det liksom
går att fundera på både en och annan gång.

Vad innebär det att skörda efter kärlekens bud?
Eller att så ut i rättfärdighet?
Intressant att fundera på,tycker jag.
Och att ta sej tid att söka Herren,
det behöver vi nog alla bli
påminda om nu och då.

Ha en go vecka
kram åsa