Jag sjunker ner i soffan efter en så där härligt go kväll med tonårsgänget. Och något som sas under andakten - en förklaring av vad lovsång är - grep verkligen tag i mig:
I Jeriko, för många år sedan,
tågade Josua tillsammans med många andra runt
en mur i flera dagar. På den sjunde dagen gick de sju varv
runt muren och på det sista varvet så blåste
prästerna i hornen och folket gav upp ett
kraftigt härskri (till Gud, som hade lovat dem staden)
varpå de till synes ointagliga murarna rasade.
Du och jag kan bygga upp murar inom oss,
ja ibland kanske det till och med är någon annan
som bygger upp dem för oss.
Men med hjälp av lovsång till Gud
kan vi riva ner murarna igen!
Det tror jag faktiskt händer när vi är i
lovsång och tillbedjan för Gud. Då rivs
murarna och inget behöver längre stå i vägen mellan
mig och Gud.
Det är så mäktigt, så stort, så… wow!
När jag hörde detta sägas i kväll kände jag bara
"Yes. Exakt så är det."
Och det bär jag med mig in i den här helgen.
Kraften i att lova Gud.
Önskar dig en välsignad helg.
kram / Sandra