fredag 14 februari 2014

Skiftningarna...


Livets skiftningar. 
För bara några dagar sedan firade vi bröllop 
och igår hade vi begravning.

Jag tar med mig många fina ord och minnen
från gårdagen, särskilt dessa:

"Jag har en tro som ger mig tröst
och styrka,
att vi ska ses igen
när natten blivit dag.
Trots att skiljas var så svårt
så vet jag att du lever
i ett ljus,
i det hemmet som vi kallar Faderns hus."

"Mötas och skiljas är livets gång,
skiljas och mötas är HOPPETS sång."

Önskar er en helg fylld med hopp och tro.

kram // sandra

måndag 10 februari 2014

varmvatten är inte fel...


-Nu har jag gjort det jag
borde gjort mycket tidigare,
sa min man och satte sig i soffan,
-nu har jag lagt händerna på
och bett för den där pannan.

Häromdagen funkade inte vår pelletspanna.
Den ville inte ens tända, och min man hade provat alla knep.
Vi funderade på att ringa efter laga-pannan-killen,
men det tog emot lite
 eftersom det kostar att ha honom på besök.

Men nåt var ju tvunget att göras. 
Vi behövde ju värme
och vi hade redan duschat i kallt vatten.
Och att värma vatten på spisen för att diska
 tycker jag inte är så särskilt kul.

Så min man bad för pannan.
Ska jag vara ärlig så vet jag inte om jag
 trodde så mycket på det.
Men han gick och jobbade, 
och jag tog hand om barnen.
Efter en stund märkte jag 
att det började bli lite varmt.
När han kom hem från jobbet kunde vi bara
konstatera att Gud är god.


Alltför ofta gör vi sådär, vi försöker i egen kraft.
Vi blandar kanske inte ens in Gud i våra problem.
De känns kanske för banala,
kan Han verkligen bry sig om dem?!
Eller så ber vi av slentrian,
men vi tror knappt att Han kommer att svara.

Nåja... en tvivlande pastorsfru
och en pastor som bad sent omsider
fick iallafall uppleva
att Gud bryr sig även om en panna.

Och varmvatten, 
det tackar vi för.


Kram åsa

fredag 7 februari 2014

perfekt...


Jag samlar på tre saker. 
Noter, recept och tänkvärda ord.

I morgon ska vi få vara med på bröllop! 
En av mina kära systrar gifter sig.
I bröllopsplaneringen kom jag över de här orden:

"Find someone who knows
you're not perfect
but treats you
as if you are."

"Hitta någon som vet 
att du inte är perfekt
men som behandlar dig
som om du vore det."

I Gud har vi denna någon.
Han är inte blind, klart han ser våra brister.
Men de gör oss inte operfekta.
De är en del av oss - oss som han har skapat precis så som Han vill ha.
Gud tycker inte om oss olika mycket från dag till dag
beroende på hur mycket vi brister.
Hans löfte om att älska oss igår, idag
och i morgon - det består.
I evighet.

Önskar er alla en fin helg!
kram // sandra

tisdag 4 februari 2014

även i mörkret...


Häromdagen läste jag några ord
som jag har tänkt på under veckan som har gått:

Don´t forget in the dark 
what you heard in the light.

Tänk vad lätt det är att lev i Guds sanningar
 när livet känns ljust & lätt.
Hur lätt det är att tro på Hans löften,
att stå på Hans ord
när livet leker & allt går väl.

Men även när livet känns svårt,
när det gör ont och allt känns mörkt
 så finns Han där,
med samma löften, samma sanningar,
samma ord till oss.


Glöm inte i mörkret
vad du hörde i ljuset.

De orden bär jag med mej den här veckan!

Kram åsa

fredag 31 januari 2014

att få kraft...


Det finns en strof i en sång som
jag jag gillar skarpt.

"If you see mer on my knees,
it's not because I'm weak
-I'm getting stronger.

Om du ser mig fallen
på knä,
så är det inte för att jag är svag
-jag håller på att bli starkare.

Visst är det skönt att vi får tillåta oss 
att vara svaga ibland.
Att inte behöva orka och klara allt.
Och att veta att det är då 
Gud kan göra som mest i oss
och Hans kraft får bli synlig 
- för det finns ingen chans att det kan vara vår egen.

"Min nåd är allt du behöver.
Ja, i svagheten blir kraften störst.
Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig."
2a Kor 12:9

kram // sandra

tisdag 28 januari 2014

vi & Han...


Alldeles strax ska jag iväg och träffa min hemgrupp.
Där träffar jag ett gäng goa tjejer
som jag kan sitta ner med en stund.
Vi samtalar om livet, om vår tro 
och om sånt som är viktigt.
Och så ber vi för och med varandra.

Jag är så tacksam för att jag har 
en grupp som jag får vara med i.
Där jag får komma precis som jag är. 

Ibland blir stunderna lättsamma och fyllda av skratt
andra gånger är vi allvarliga och gråter tillsammans.
Varje gång vet vi att Jesus är där vid vår sida.


Ty där två eller tre är samlade i mitt namn, 
där är jag mitt ibland dem
Matt. 18:20

Det är ju ändå viktigast av allt...!

Önskar dej en välsignad vecka

/åsa

fredag 24 januari 2014

en tid...

"Allt har sin tid
det finns en tid för allt under himlen:
en tid för födelse, en tid för död
en tid att plantera, en tid att rycka upp
en tid att dräpa, en tid att läka
en tid att riva ner, en tid att bygga upp
en tid att gråta, en tid att le
en tid att sörja, en tid att dansa
en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar
en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag
en tid att skaffa, en tid att mista
en tid att spara, en tid att kasta
en tid att riva sönder, en tid att sy ihop
en tid att tiga, en tid att tala
en tid att älska, en tid att hata
en tid för krig, en tid för fred."
Predikaren 3:1-8


Ibland är det tid att gråta. 
Jag läste en artikel från tidningen Dagen
där en psykoterapeut sa:

- Att få gråta är en mänsklig rättighet. Men de allra flesta har tränats i att inte besvära andra med sina tårar.

- Tårar för många är ett tecken på att man inte kan behärska sig och bristande självkontroll är det samma som att vara svag.

- Några minuters gråt kan leda till ett mycket djupt helande. Det skulle vi kunna ta med oss i alla våra relationer; till vår partner, till föräldrar, syskon och vänner. Genom att sitta där och låta det hända kan jag bidra till den här människans helande.

Är du i någon särskild tid just nu? Om du är i gråtens tid så var inte rädd för att släppa ut det. Och tro på att det kan hjälpa dig -och att det en dag blir tid för att le igen.

kram // sandra

måndag 20 januari 2014

Han går aldrig förbi dig...


Tänk att vi har en Gud som ser oss som vi är.
Som vet vad vi bär på, vad vi sörjer,
vad vi gläds över, vad vi kämpar med.

Som bryr sig om oss, som älskar oss,
som gav sitt liv för oss.
Och som aldrig går förbi oss 
när vi vänder oss till honom.


Jag ser hur du ensam och modlös satt dig ner,
 i en kamp du inte orkar kämpa mer. 
Om du inte får falla i Jesu armar, 
i vems armar ska du då falla i? 

Han går aldrig förbi dig, 
Han vill för evigt vara din! 

Din väg har känts lång och i stormarnas land
 har du famlat efter en skyddande hand. 
Om du inte finner ro i Jesu armar, 
i vems armar ska du då finna ro? 

Han går aldrig förbi dig, 
Han vill för evigt vara din! 

En smärta som bränner sönder din kropp,
 i din svaghet ser du inget hopp. 
Om du inte kan bli hel i Jesu armar,
 i vems armar kan du då bli hel? 

Han går aldrig förbi dig,
 Han vill för evigt vara din! 
                                                                                                     (Michael Johnson)


Texten från en av mina favoritsånger säger så mycket.
Vi behöver inte stå modlösa, ensamma eller övergivna
Han vill alltid vara där för oss,
det är inte helt fel det!

Önskar dej en härlig vecka,
kram åsa

fredag 17 januari 2014

kom till mig...

Gud säger "Kom till mig och vila i min kärleksfulla närvaro".


Det är en ny dag och du kanske
vet att den här dagen kommer att föra med
med sig svårigheter.
När vi är rädda och oroar oss för 
det som ligger framför så
glömmer vi att Gud faktiskt är med oss.
Nu och för alltid.

Om jag fixerar mina tankar på 
problemen så konfronteras jag med dem
flera gånger om, i stället
för att bara möta dem när de verkligen inträffar.
Jag liksom fördubblar problemet.

I stället borde vi göra som Gud säger; "Kom till mig".
Där kan vi slappna av i Hans frid.
För Han ger oss ny kraft varje dag och
han kan förvandla den där rädslan till tillit.

"Låt mig få veta alla dina önskningar genom bön med tacksägelse, så ska min frid som övergår allt förstånd bevara ditt hjärta och dina tankar."
Fil.4:6-7

Önskar dig en fridfull helg!
kram // sandra

måndag 13 januari 2014

gemenskap...


Igår fick vi lyssna till en predika om Gemenskap,
Predikan är en del i pastorns tema kring Levande församling 
som vi kommer att få lyssna till flera söndagar framöver.


Men om vi vandrar i ljuset,
 liksom Han är i ljuset, 
så har vi gemenskap med varandra, 
och Jesu, hans Sons, blod 
renar oss från all synd.
1Joh.1:7


Tänk vad stort, att Gud vill ha gemenskap med mej,
att Han älskar mej och vill vara min vän.
Och genom det som Jesus gjorde för oss på korset
kan vi få vara nära Honom.
Det är stort det...

Och när vi tillhör en församling så har vi även
 gemenskap med varandra. Tänk så härligt.
Jag är så glad för alla nya människor som jag har mött
 i den här församlingen, sen vi flyttade hit.
Det är verkligen viktigt att vara vänner,
 att ha gemenskap med varandra.
Först då kan vi bli en levande församling.

Välkommen framöver för att lyssna till vad som mer
behövs för att bli just en sådan.

/åsa